Tre aktuella forskningsfuskskandaler: Bistånd, AI och hur gick det för Gino?

Det har avslöjats mycket forskningsfusk inom samhällsvetenskapen nyligen - men det betyder inte nödvändigtvis att forskningen har blivit sämre

Institute for replication avslöjar biståndsorganisation

GDRIs webbsida ser ut som man kan förvänta sig av en biståndsorganisation.

Just denna organisation jobbar inte bara med att ge bistånd (“empowering communities”), den jobbar också med forskning som utvärderar insatserna (…dedicated team of experts conducts in-depth studies and field experiments, generating valuable insights that inform evidence-based solutions)

Tyvärr tycks det nu som om den primära drivkraften varken är att ge bistånd eller att skapa kunskap, utan att skapa vetenskapliga publikationer som ser bra ut på författarnas CVn. Så här skriver retractionwatch.com:

A Bangladesh-based organization focused on development economics and its founder have been churning out papers filled with misstatements, inconsistencies, ethical lapses and “statistically improbable data,” according to researchers involved in an ongoing effort to replicate the work

Ett papper i European Economic Review har redan dragits tillbaks. Tidskriften skriver:

There are two reasons for this retraction. First, the article claimed to have done a randomized control trial. According to the replication file and confirmed by the author, this was not the case. Second, the procedures used to collect the data failed to adhere to the ethical standards of the journal.

Här är rapport, replikationsfiler och författarens kommentar, tillgängligt tack vare Institute for Replication (I4R).

Det riktigt intressanta med detta fall är att I4Rs granskning har lett till att en lång rad studier, inskickade och i flera fall accepterade av vetenskapliga tidskrifter, nu dras tillbaka eller tappar författare som uppenbarligen inte vill ha sina namn med. Här finns hela listan:

After being alerted about possible misconduct, the I4R are reproducing published papers that use data from a specific NGO (GDRI). See the excel sheet (tab Files) for a list of studies, links to reports, responses and data requests.

En del av excel-filen:

Här är en längre kommentar från Andreas Ortman som även citerar I4Rs Abel Brodeur: “we’ve never seen anything of this scale”.

Ett av de namn som förekommer mest - och är ensam författare till studien som EER som dragit tillbaka - är Asad Islam, som också grundade institutet för 10 år sedan.

“The I4R has reproduced hundreds of studies over the past three years, and we’ve never seen anything of this scale”

Fuskande ärlighetsforskare får sparken från Harvard

I februari -24 skrev jag i SvD om skandalen kring Francesca Gino:¹

Flera vetenskapliga tidskrifter har […] avpublicerat hennes artiklar efter att tecken på manipulation av forskningsdata har uppdagats i inte mindre än fyra publicerade artiklar. Gino svarade med att stämma både Harvard Business School och forskarna som först hittade och bloggade om problemen de hade hittat i artiklarnas dataunderlag.

Sommaren -24 kom Harvards egen utredning av fallet (1288 sidor!). Datacolada går naturligtvis i detalj igenom hur data har manipulerats, och hur troligt det är att Ginos förklaring håller, dvs att någon har gått in på hennes Qualtrics-konto och spårlöst lyckats ändra data i efterhand så att de ser ut att vara manipulerade (synnerligen otroligt).

Ungefär ett år senare, i maj 2025 kom beslutet att Gino avskedas:

A Harvard professor known for researching honesty before being accused of extensive data fraud has been fired, the first time the Ivy League institution has dismissed a tenured instructor in about 80 years.

I min under strecket-artikel i SvD skrev jag främst om pappret med det påstådda resultatet att människor är mer ärliga när de fyller i blanketter om de undertecknar med sin namnteckning högst upp på pappret, jämfört med om signaturen som vanligt placeras längst ned. Ett bra komplement till min artikel är Zoé Zianis “A Post Mortem on the Gino Case” som främst rör en annan samförfattad Gino-artikel, som sägs visa att människor som nätverkar känner sig smutsiga (!).

I started having doubts about one of Francesca Gino’s paper (Casciaro, Gino, and Kouchaki, “The Contaminating Effect of Building Instrumental Ties: How Networking Can Make Us Feel Dirty”, ASQ, 2014; hereafter abbreviated as “CGK 2014” ) during my PhD. At the time, I was working on the topic of networking behaviors, and this paper is a cornerstone of the literature.

I formed the opinion that I shouldn’t use this paper as a building block in my research. Indeed, the idea that people would feel “physically dirty” when networking did not seem very plausible, and I knew that many results in Management and Psychology published around this time had been obtained through researchers' degrees of freedom. However, my advisor had a different view: The paper had been published in a top management journal by three prominent scholars… To her, it was inconceivable to simply disregard this paper.

Resten förtjänar att läsas!

MIT-studie om hur AI ökar upptäckten av nya material med 40% (!) sannolikt helt påhittad

Kanske har du hört om studien av MIT-doktoranden som experimentellt visade att

“AI-assisted researchers discover 44% more materials, resulting in a 39% increase in patent filings.”

Studien har citerats eller åberopats av auktoriteter som ECB, The Economist, Daron Acemoglu och David Autor - och många fler. Nu tar MIT avstånd från studien (som aldrig hann publiceras i någon vetenskaplig tidskrift, men var revise & resubmit i Quarterly Journal of Economics):

MIT now declares “no confidence in the provenance, reliability or validity of the data and...in the veracity of the research”. Mr Toner-Rodgers’s paper has been withdrawn from the pre-print repository on which it first appeared; his personal website has been taken down. The lab at the heart of his findings remains unknown.

I detta fall är det värt att notera att det fanns tydliga tecken på att något var skumt med pappret. Såhär twittrade en professor som faktiskt kan något om materialkemi:

Andrew Gelman har fler detaljer och kommenterar lustigt.

If only Arxiv required researchers to sign at the top rather than the bottom of the page, none of this would’ve happened.

Vad göra åt forskningsfusket?

Den stora frågan är naturligtvis hur forskningsfusk bäst motverkas. The economist antyder med en graf att det har med den kausala empirin att göra.

Fuskades det mindre inom nationalekonomi när ekonomer främst skrev matematisk-teoretiska uppsatser? Kanske. Eller så orkade ingen kontrollera alla bevisen… En positiv tolkning skulle kunna vara att ekonomer nuförtiden åtminstone skriver papper med resultat som många faktiskt bryr sig om huruvida de stämmer eller inte!

Uppsvinget för replikation och robusthet som finns inom alla samhällsvetenskaper just nu inger visst hopp, och det är viktigt att komma ihåg att ökade upptäckter av forskningsfusk inte måste betyda att forskningsfusket har ökat.

Flera av de förändringstrender som pågått ett tag är rimliga, såsom allt starkare normer och krav på att tillgängliggöra kod och data för andra forskare.

Däremot är jag inte övertygad om att förregistreringstrenden fungerar som avsett.

Motverkar förregistreringskrav forskningsfusk?

Förregistrering av vetenskapliga studier (preregistration) innebär att forskaren på förhand, innan datainsamling eller analys påbörjas, dokumenterar sina forskningsfrågor, hypoteser, metoder och analysplaner i en offentlig, tidsstämplad databas.

Förregistrering gör det svårare för forskare att "leta efter" signifikanta resultat efter att ha sett datan. Tanken är att undvika p-hacking, ex-post hypotesgenerering och liknande otyg.

Förregistrering kan tveklöst hjälpa till att tydliggöra vad som var en test av en förhandsspecificerad hypotes (konfirmerande) och vad som upptäcktes i efterhand (explorativt). Detta skulle dock också kunna uppnås genom ökad arbetsdelning mellan olika typer av forskare. Till exempel skulle tidskrifter i större utsträckning kunna publicera rena teoripapper/förslag på experimentella studier, skrivna av teoretiker och forskare som är bra på att ställa intressanta frågor. Samma eller andra tidskrifter kan sedan också publicera empiriska artiklar från andra forskare som testat andras frågor/experiment.

Förregistreringskrav lär knappast få bort särskilt mycket forskningsfusk: Den som är beredd att ljuga i forskningsartiklar kan nog ljuga även i ett förregistreringsdokument.

1. Tyvärr skrev jag att Gino är nationalekonom i SvD-artikeln, men mina kollegor (i nationalekonomi) har med skärpa påpekat för mig att hon är företagsekonom. Rätt ska naturligtvis vara rätt.